Varför ZivaFinance finns, och vem som borde bygga nästa del tillsammans med mig
Av Tore Hetland, grundare av ZivaFinance. Oktober 2026.
En fråga min bank inte kunde svara på
Jag började bygga ZivaFinance för att jag inte kunde svara på en väldigt enkel fråga:
Har jag egentligen råd med det här?
Min bank kunde berätta hur mycket pengar jag hade. Den kunde visa vad jag hade spenderat förra månaden. Men den kunde inte berätta vad som skulle hända om jag köpte en dator i dag, kreditkortsfakturan kom nästa månad, bolånet drogs den 20:e och flygbiljetterna jag redan hade bokat skulle betalas.
Jag använder kreditkort ungefär som betalkort och betalar alltid hela beloppet. Problemet är inte räntan. Problemet är tidpunkten. Köpet sker i dag, pengarna dras om en månad. Med flera kort måste jag hålla koll på vart och ett och själv komma ihåg vad som snart förfaller. Saldot kan se strålande ut, trots att en stor del av pengarna i praktiken redan är spenderade.
Till det kommer bolånet, elen, försäkringarna, abonnemangen och allt annat jag vet kommer.
Jag ville inte bara veta hur mycket jag hade. Jag ville veta hur mycket jag skulle ha kvar när allt jag redan visste om var medräknat. Och om svaret var «inte tillräckligt»: vad behövde jag göra, och hur lång tid hade jag på mig?
Jag hittade ingen bank och ingen app som svarade på det. Så i oktober 2025 började jag bygga det själv.
Varför jag såg det så här
Jag hade inte tänkt bli fintechgrundare. Jag försökte lösa ett problem i mitt eget hushåll.
Men jag har jobbat 35 år i logistik, och logistik är egentligen bara det här: vad finns, vad är på väg, när kommer det, var uppstår flaskhalsen, och vad måste justeras innan problemet är ett faktum. Flöden, prognoser och flaskhalsar.
Pengar har också flöden, prognoser och flaskhalsar. När jag insåg att min egen bank inte kunde berätta när mina pengar skulle stöta på en flaskhals, såg jag problemet på samma sätt som jag hade sett det i 35 år: inte som en fråga om vad som hände, utan om vad som kommer, och om det fortfarande finns tid att göra något åt det.
Det är den enda anledningen till att ZivaFinance ser ut som det gör. Värdet är inte prognosen. Värdet är tiden mellan varningen och händelsen.
Varför just nu
Tre saker har hänt ungefär samtidigt.
Open Banking gör att finansiella data inte längre är inlåsta i banken. Konton och kort kan kopplas till en tjänst du själv väljer. AI gör att privatekonomi kan bli ett samtal i stället för ett kalkylark. Och levnadskostnaderna har gjort frågor om likviditet, avtal och matpriser mer relevanta för vanliga familjer än på länge.
Samtidigt är bankerna själva fortfarande byggda kring transaktioner och historik. De är väldigt bra på i går.
Tidigare hade en produkt en eller två av tre saker: bankdata, en bra beräkningsmotor eller naturligt språk. Nu kan alla tre kombineras. För första gången kan en privatekonomiprodukt se kontona, förstå sammanhanget och prata med användaren om vad som händer härnäst.
En princip håller jag fast vid: beräkningsmotorn är deterministisk. AI förklarar siffrorna. Den hittar inte på dem.
Det som finns i dag
Den första versionen var manuell. Jag lade in transaktioner och kommande betalningar själv. Det fungerade, men det krävde disciplin, och ett ekonomisystem som bara fungerar när användaren kommer ihåg att underhålla det överlever inte.
Sedan fick jag tillgång till Open Banking, och det förändrade hela produkten. Bankkonton och kreditkort kopplas direkt, transaktionerna kommer in av sig själva, och Ziva kombinerar det som har hänt med det jag vet kommer.
I dag gör ZivaFinance det här:
- Ser framåt. Konton och kort via Open Banking, en likviditetsprognos månad för månad, lägsta punkten markerad, kommande kortfakturor, fasta räkningar, lån och lön medräknade. Du ser när pengarna blir knappa, innan de blir det.
- Svarar på «har jag råd?» För ett köp och för ett lån. Svaret säger vad det bygger på och när det bör tas med försiktighet.
- Förstår lånen. Ränta, löptid, extra amorteringar, omläggning av lån, och vad en procentenhet faktiskt kostar dig.
- Läser kvitton. Vara, butik, mängd, pris per kilo och liter, och om förpackningen blev mindre utan att priset gick ner. Användare kan välja att dela anonymiserade priser, och då ser alla genomsnitten.
- Håller ihop hushållet. Flera användare, egna konton, en samlad bild utan att alla måste dela allt.
- Delar räkningar. Semestrar, middagar, aktiviteter. Vem har betalat, vem är skyldig, när är det reglerat.
- Känner till pengarna du väntar på. Återbetalningar, utlägg, försäljningar. De finns med i prognosen, och Ziva påminner när de inte kommer.
- Följer fasta kostnader mot inflationen. När elen, försäkringen eller ett abonnemang stiger snabbare än priserna i allmänhet säger Ziva till.
- Tar med pension och investeringar. Pensionsmodeller för 13 europeiska länder, kontotyper per land, portföljen som en del av nettoförmögenheten.
- Kopplar energi till pengar. Elbilsladdare och solcellsväxelriktare, så att laddning och produktion syns bredvid elräkningen.
- Förklarar. ZIVA AI svarar på «var kan jag dra ner 2 000 kronor i månaden?» eller «vad händer om bolåneräntan stiger en procentenhet?» med dina egna siffror. Motorn räknar. AI:n förklarar.
Allt detta på 14 språk, byggt för Europa från första dagen.
Det som kommer
När bankdata, kommande betalningar och hushållet väl finns på ett ställe kan samma information användas till mycket mer än en prognos. Det är dit vi är på väg nu.
Avtal. Försäkring, el, mobil, bredband, lån. Leverantören vet allt om dig som kund. Du vet oftast väldigt lite om hur bra avtalet egentligen är. Ziva vänder på det. Den vet vad du faktiskt betalar, hur priset har rört sig, när avtalet förnyas, vad som står i dokumenten, om fakturan stämmer med avtalet, och med tiden hur jämförbara hushåll ligger till. Då går Ziva från «här är din försäkring» till «det här är ett bra avtal» eller «omförhandla det här före den 1 januari». Tänk om kunden visste lika mycket om avtalet som leverantören?
Intelligens i varukorgen. En banktransaktion säger «ICA, 850 kr». Ett kvitto säger mjölk, kaffe, tvättmedel, kött, bröd, volym, jämförpris, prisförändring, butik och tidpunkt. Bankdata berättar vad pengarna gick till. Kvittodata berättar vad pengarna faktiskt köpte. Nästa steg är att använda det: var är just din varukorg billigast den här veckan, och vad bör du köpa var, när besparingen är värd en extra butik.
Djupare hushållsinsikt. Prognosen, avtalen, lånen och varukorgen i ett enda samtal: «Det här är de tre sakerna du bör göra den här månaden.»
Det Ziva kan bli
Varje kvitto är en prisobservation. En användare får sin egen prishistorik. Hundra användare ger lokal prisinformation. Tiotusen användare ger en löpande databas över faktiska priser, förpackningsstorlekar, butiker och regionala skillnader, byggd av konsumenterna själva. Samma sak gäller avtal: tillräckligt många hushåll som delar anonymt, och alla kan se om de betalar mer än de flesta.
Det är nätverkseffekten i produkten. Ju fler som använder Ziva, desto mer är det värt för var och en av dem.
Och det stannar inte vid en gräns. «Har jag råd med det här?» är precis lika relevant i Norge, Danmark, Nederländerna, Spanien och Tyskland. ZivaFinance är byggt så att gränssnittet och kärnan är gemensamma, medan språk, ekonomiskt innehåll, pension, skatt, regelverk och delar av banklogiken lokaliseras. Det är en annan ekonomi än att bygga en ny finansprodukt per land. Frågan jag vill ha svar på är om det här kan distribueras över Europa utan att bygga Ziva fjorton gånger om.
Tre lager, och allt annat hör hemma under ett av dem:
- Se morgondagen. Prognos, likviditet, räkningar, kort.
- Fatta bättre beslut. Har jag råd? Bör jag lägga om lånet? Bör jag omförhandla? Var kan jag spara?
- Bygga konsumentinsikt. Avtal, matpriser, hushållsdata, energi, investeringar, pensioner.
Det vi vet så här långt
Ziva är i ett tidigt skede. Användarbasen är fortfarande liten. Det första jag ville veta var om människor som kopplade sin ekonomi faktiskt skulle använda prognosen.
Hittills har varje användare som har kopplat en bank öppnat den.
Det vi vet: de som kopplar sin bank använder prognosen. Det vi inte vet ännu: om de fortsätter använda den över tid, och om det här skalar. Det vi behöver bevisa härnäst: att användarna stannar, att de vill betala, och att distributionen kan upprepas land för land.
Det är inte traction i den mening en investerare vanligtvis menar. Det är det första beviset, och rätt fråga att gå vidare från.
Vem borde bygga nästa del tillsammans med mig?
Jag har ägnat ett år åt att ta reda på om den här idén kan bli en produkt. Det kan den. Frågan jag ställer nu är hur stort det kan bli, och vem jag borde bygga nästa del tillsammans med.
Jag har byggt det här till största delen på egen hand. Det tänker jag inte fortsätta med.
Jag letar efter rätt kombination av kapital och människor för att bevisa nästa steg: distribution, användartillväxt i Europa, och om Ziva kan bli en skalbar plattform för hushållsekonomi. Jag är öppen för olika strukturer om människorna är de rätta. Det kan vara en investerare, en medgrundare, en bank eller ett fintechbolag som ser samma möjlighet, en distributionspartner, eller någon som helt enkelt ser samma problem som jag.
Jag låtsas inte att allt är klart. Det finns mycket kvar att bygga, testa och bevisa. Men produkten finns. Open Banking fungerar. Kärnan är byggd och fungerar på 14 språk.
En grundare i Norge har byggt kärnprodukten, kopplat Open Banking och fått det att fungera på 14 språk. Vad händer när rätt människor och rätt kapital sätts bakom det?
Om något i det här får dig att tänka «jag borde prata med den här killen», gör det.
Prata med grundaren
Folk behöver inte bara veta vart pengarna tog vägen. De behöver veta vad som kommer, medan det fortfarande finns tid att göra något åt det.
Never wonder if you can afford it again.
Vanliga frågor
Kan jag använda ZivaFinance i mitt land?
ZivaFinance är byggt för Europa: 14 språk, landsspecifikt innehåll om pension, skatt och privatekonomi, och bankkoppling via Open Banking på de europeiska marknader som stöds. Be om tillgång från startsidan, så får du en nyckel via e-post.
Vad kostar det?
De första 30 dagarna är gratis, utan kort. Därefter finns det en plan, Premium. Se prissidan för ditt land.
Vad är det egentligen grundaren letar efter?
Rätt kombination av kapital och människor för att bevisa nästa steg: distribution, användartillväxt i Europa och om Ziva kan bli en skalbar plattform för hushållsekonomi. Olika strukturer är möjliga om människorna är de rätta.
Hur tar jag kontakt?
Skriv till tore@zivafinance.app, eller skicka ett meddelande på LinkedIn. En kort rad räcker; varje meddelande får ett personligt svar.